Vad är skyddad identitet?
”Skyddad identitet” är ett vardagligt samlingsnamn. Myndigheterna talar om skyddade personuppgifter, och det finns tre olika former med olika starkt skydd.
Sekretessmarkering
En sekretessmarkering är en varningsflagga i folkbokföringen. Den betyder att myndigheter ska göra en särskild sekretessprövning innan dina uppgifter, till exempel din adress, lämnas ut. Du är fortfarande folkbokförd där du bor. Det är Skatteverket som beslutar om sekretessmarkering.
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring hette tidigare kvarskrivning. Du folkbokförs då på en annan ort än där du faktiskt bor, så att din verkliga adress inte finns i folkbokföringen. Beslutet fattas av Skatteverket och gäller en begränsad tid, men kan förlängas.
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet. Du får nya identitetsuppgifter, till exempel nytt namn och personnummer. Det används när andra skydd inte räcker och beslutas av Polismyndigheten.
Vem kan få skyddade personuppgifter?
Skyddet är till för den som riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier om adressen eller identiteten blir känd. Hotet kan komma från en enskild person, till exempel en tidigare partner, men också hänga ihop med yrket. Poliser, militärer, kriminalvårdare, domare och andra i känsliga befattningar kan riskera att kartläggas eller utsättas för påtryckningar, och har därför ofta skyddade personuppgifter. Skyddet kan också omfatta barn och andra i samma hushåll.
Du ansöker hos Skatteverket om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring, och hos Polismyndigheten om fingerade personuppgifter. Om skyddet hänger ihop med ditt arbete kan din arbetsgivare ofta hjälpa till med ansökan och underlag.
Hur det fungerar i vardagen kan du läsa om under Leva med skyddad identitet. Vilka företag som gör det enkelt hittar du under Företag och tjänster.
Läs mer och ansök hos Skatteverket och Polisen. Den här sidan är en sammanfattning och ersätter inte myndigheternas information.